lördag, juli 26, 2008

Ord på vägen

Livet kan ta sig intressanta vändningar. Minst sagt. För inte kunde jag tro att det mest passande citatet för mitt liv just i detta skede skulle vara taget från den näst intill kultförklarade superbombastiska multiironiska chickflick-serien Sex And the City.

Men ibland förvånar man sig själv att finna talande ord i de mest förvirrande sammanhang. Inte så att orden på något sätt har varit som en uppenbarelse och hjälp i mitt inre, som andra ord i lite mer djupare sammanhang kan vara.

Nej, snarare handlar det om en tanke som väcktes i mitt inre när yviga Carrie i SATC uttalade orden i ett melankoliskt avsnittsslut i säsong 5. För precis som i citatet så känner jag det. Det är dags att gå vidare nu. Vidare mot nya mål och se det förgångna som en erfarenhet att bygga vidare på.

Trots smärtan kan jag ändå se att hårda dagar och svarta stunder har givit mig värdefull kunskap. Om mig själv. Om livet. Utan att låta för pretentiös eller melodramisk vill jag faktisk säga att det har gett mig ovärderligt perspektiv på tillvaron. Kanske lite för pretto, men låt gå. Det är aldrig för sent att bli den man var tänkt att vara. Och så gammal är jag faktiskt inte än.

"Det förflutna är som ett ankare som håller fast oss.

Man kanske måste släppa taget om den man var,

för att förvandlas till den man ska bli."

- Carrie i SATC


1 kommentar:

Moa sa...

Fint och sant! Kul att du är tillbaka med skrivandet, vännen...