Sommarutflykt: Hedlandet

Torsdagens planerade sommarutflykt tog sig en sällsam vändning ute på vägen mot Mariefred. Jag och bror K hade sedan länge planerat att göra en liten Sörmlandsturné och bevista antikaffären Qvartinge i Qvartinge (där en uppstoppad känguru sägs finnas), lågprisvaruhuset Hedlandet i Hedlandet samt Taxinge slott i Taxinge (för en liten fika vid deras enorma kakbuffé). Väl ute på gamla Mariefredsvägen började en märklig odör sprida sig i bilen. Äsch, det är väl bara någonting utifrån, tänke vi båda, men stannade för säkerhets skull. Och vips hade den planerade utflykten fått sitt första stopp - invid väggrenen med en rykande bromsskiva. Elaka, elaka eländiga broms att ligga på! Då undertecknad inte innehar särdeles höga kunskaper i ämnet teknik/bilar fick K efter vissa smärre hysteriska tjut från kvinnan i sällskapet hissa upp bilen och kontrollera däckets rörlighet. För säkerhets skull körde vi in på en liten väg som ledde in till ett nybyggt område. Det slutade med att vi fick invänta experthjälp i form av pappa G och S som efter ett par timmar (efter avslutat jobb) kom till vår undsättning. Då hade vi hunnit promenera och äta blåbär (nödproviant) i redan lång väntan.

Men för att inte låta den förargliga incidenten hindra sommarutflykten styrdes kosan (efter grundlig reparation invid vägen, tack S!) mot Hedlandet för att lågprishandla. Eller, det blev inte så mycket handling. En glass med smak av blåbär, capuccino och dumle inhandlades samt en påse lösgodis som vi båda fick dåligt samvete av att vräka i oss. Det blev en utflykt trots allt. Det trodde jag inte då jag spottande och fräsande konsulterade S via telefon hur problemet skulle få sin lösning. Får skylla på att blodsockerhalten var för låg (därav det dåliga humöret).

På väg hem passade vi på (kattälskare som vi är) att checka in den fina skylten vid stora vägen alldeles bakom 70-skylten. Så bedårande! Trevlig avslutning trots allt...

Vinnare: Sagan om ringen

I min lilla undersökning här i bloggen (ligger i listen på höger sida) frågade jag vilka böcker/filmer som egentligen är bäst - Harry Potter eller Sagan om ringen. Med hela 80 procents röster vann Sagan om ringen överlägset! Detta kallar jag skräll...

Nu finns en ny undersökning om sommaren...

Gamla godingar: Ansiktsburk

Under vinjetten gamla godingar kommer jag att tänka på olika minnen från svunna tider, för att liksom komma ihåg sådant som hör till det förgångna. (Vad invecklat det lät nu). Ett av dessa kom jag på i dag när jag lyssnade på radio på jobbet. Den enda kanal som har relativt god mottagning i tegelhuset jag vistas i är SR Metropol som av dem själva beskrivs som "en kanal för dig som bor i det nya Stockholm – och älskar det. Musik från hela världen...". Detta innebär således att kanalen spelar mycket musik utanför lilla Sveriges gränser, vilket jag tycker är mycket berikande på alla sätt och vis. Att höra andra vibes och toner är upplyftande i stället för att de maler på samma MTV-mjäk som rullas runt i andra kanaler. Nåväl, när jag under ett pass med moppen på kontoret svepte över golvytorna tillsammans med ett arabiskt sväng, kunde jag nästan urskilja några svenska ord. Men då dessa har en något märklig innebörd på vårt språk antog jag att det inte var svenska, utan bara något som liknade.

Kom då att tänka på ansiktsburk som varit till glädje för mig under tråkiga dagar. Denna utomordentliga humor är gjord av en reklambyrå som till den libanesiske sångaren Azar Habibs arabiska melodi skrivit ned "svensk text", såsom det låter. Enkelt med briljant kul. Minns speciellt en dag på jobbet (då hemtjänsten) när jag och kompis Josefin satt framför datorn och spanade in denna superba sida på nätet. Vi uttryckligen ramlade av stolen båda två. Jag kan inte minnas när jag skrattade så mycket på jobbet sist. "När hatten blitt färdig, han ramla in för haaatt" - översättningen vacklar?

Fiskpinnar är en annan höjdare med något mer underlig text dock. Knepigaste meningen: "Jag måste välja samuraj".

Hatten är din måste också spanas in! "Cool kille med läsk i hand..."

Känsliga personer bör varnas för texterna med ibland något fula ord...

Se även denna länk på Susning för mer värdefull info.

Men visst, det är gamla godingar, och även humorn kanske förändras när man spanar in den några år senare...

Nu ser jag ljuset

Så var det bara två dagar kvar på sommarjobbet där jag har spenderat de senaste sex veckorna. Men ack vad tiden har sprungit iväg! När jag började där en dag i juni kändes veckorna som en evighet, men nu är det snart slut. Det har varit ett alldeles utmärkt sommarjobb just med tanke på arbetstider (har börjat tidigt = slutat tidigt) och att jag har fått röra på mig hela dagen, oj, vilken motion (har städat). Bättre kunde det inte bli denna sommaren. Har fått gå omkring för mig själv och lyssnat på radio i Mp3:n och utfört arbetet i min egen takt. Arbetsuppgifterna kanske inte har varit det jag önskar att utföra i en framtida karriär, men det är sådant man får lägga på hyllan. Som ung (ja, snart inte längre, om en månad ramlar jag utanför ungdomsrabatterna på SJ) och student kan man faktiskt inte kräva hur mycket som helst - det blir att ta det som erbjuds. Och jag är nöjd och tacksam.

Det är intressant när man tänker på alla yrken som man har pysslat med under åren. Försökte häromveckan räkna alla olika branscher jag har testat på, men det gick inte så bra. Det är för många. En del kan tänka att denna variation visst inte är så bra, men tanke på att man då ses som en något hattig person som inte kan bestämma sig. Men jag ser det snarare som en enorm livserfarenhet. Varenda jobb jag har haft har sannerligen berikat mitt liv på ett eller annat sätt. De har gett mig inblick i hur andra människor har det. Under åren har det blivit arbete inom industri (pulverlackering på line är numera en av mina kunskaper), vårdhem, hemtjänst (absolut bästa jobbet! Den sociala biten slår alla andra jobb), butik (såväl matbutik som H&M), posten (dock en kort karriär med brevsortering och brevbärning), lokalvård, kundtjänst (den absolut jobbigaste arbetsplatsen jag någonsin haft med ytterst knepig chef. Men en stor lärdom inför kommande arbeten), dagis (fick öroninflammation första veckan), arkivarbetare på sjukhusets journalarkiv mm. Erfarenheten från alla dessa arbeten skulle jag inte vilja vara utan. Den kanske största erfarenheten kommer dock från tiden som vikarierande journalist nere i Småland på tidningen Finnveden. All denna kunskap och allmänbildning som detta jobb medförde har berikat mitt liv på många sätt. Minnena från den tiden är både positiva (otroligt många möten med så o l i k a människor!) och negativa (hård stress och nyhetspress sådär ute på landet). Mer om det får jag ta i ett annat inlägg...

Två dagar kvar alltså. Sen är det semester! Tjoho!

Gröna sköna shoppingfynd

Som jag tidigare har varit inne på i ett inlägg så har jag en viss förkärlek för shopping. Och då speciellt billig sådan, helst på Second Hand. Nu när butiken har semesterstängt ett par veckor har handlingen legat nere och ligger numera och bubblar och sjuder. Funderar vad nästa tänkbara fynd kan vara. Ganska skönt också att vila från att handla ett tag såhär mitt på sommaren. När hösten börjar närma sig är det faktiskt mycket roligare att köpa saker...

I alla fall - under vår/sommar har jag gjort en hel del fina fynd. Nu har jag lärt mig att inte köpa vad som helst utan att faktiskt tänka efter lite innan så att det inte enbart blir en impulsgrej. Då jag under en period varit (är fortfarande) hemskt förtjust i färgen grön i alla dess varianter (främst lindblomsgrönt och olivgrönt) har jag febrilt letat efter saker i den kulören. Eller egentligen, när jag tänker efter så har jag faktiskt ramlat på enbart gröna saker (kanske för att mina ögon är inställda på just grönt). Under helt olika butiksbesök fann jag ett par favoriter. Inne i ett mörkt hörn halvt upphängd på en gardinstång hängde det fantastiskt vackra tyget som passar perfekt som gardin i vardagsrummet. På ena kanten står det Borås cotton, vilket gör att jag tror att det är en slags designgrej. Pris: 65 :-. Fynd!

Vasen för 25:- jag fann på en hylla med en massa krimskrams och keramikpryttlar passar perfekt i köket med sin bubbliga yta. Ännu har jag inte fyllt den med något. Kanske väntar den på den perfekta blomman?

För flera månader sedan hittade jag denna underbara kruka i perfekt nyans, lite olivfärgad liksom. Nu pryder den sin plats i vardagsrummet. Pris: 35 :-.

Och vad gjorde väl inte jag! Jo, för några veckor sedan hittade jag världens snyggaste retrolampa i samma stil som ovan nämnd kruka för 65 :-. Nu står de nästan bredvid varandra på fönsterbläcket och glänser. Notera också minikrukan bredvid - den är definitivt i n t e Second Hand. Den fick jag av snälla svärmor när vi i våras besökte Sturehofs krukmakeri vid Sturehofs slutt i Norsborg. Keramikverkstaden var sprängfylld med supervackra krukor i olika storlekar, men med en viss karaktäristika. Den lilla varianten var bara hur söt som helst (och superdyr!). En klar favorit!

Hoppas verkligen att grönt kommer att hålla i sig i modet. Det kommer säkert att gå lite upp och ned för den rent trendmässigt, men bara den inte faller utanför designernas tycka-om-lista. I en designaffär i Sthlm där jag var med bror K förrförra veckan fann jag en hel del gröna saker, men mest förtjust blev jag i en bladgrön kanin. Helt förtjusande. Fanns i illgul också, och den gick inte av för hackor den heller. Limegrönt har jag däremot inte lärt mig att tycka om ännu...men vem vet, snart kanske jag har en limegrön prydnadstomte i fönstret!

Bara vara

Att bara vara har varit min livsfilosofi i några år nu. Att få njuta av att vara för mig själv eller att helt enkelt inte ha en massa för mig. Inte ens planera något jag ska, vill eller måste göra göra göra. I alla fall så försöker jag att vara en bara vara-människa, utan att jag för den skull lyckas alla gånger. Jag är ju vanligen en list-människa som skriver långa raddor av grejer som bara måste göras: städa garderoben, sätta in kort, bränna ned foton, arkivera kursmaterial, rensa skåp och lådor et cetera et cetera et cetera.

Men efter att ha insett att det aldrig kommer något slut på saker-som-man-egentligen-borde-ta-sig-för så vill jag bara slänga dem alla. Listorna alltså - de borde brännas. Jag är nog lite dubbel när det gäller listor. Å ena sidan tycker jag att det är hemskt praktiska, för då vet man ju vad man kan göra om man har tid över. Å andra sidan så om jag inte skriver upp saker jag måste göra på listan, så glömmer jag ju bort dem och slipper således göra dem tills jag kommer på det igen. Mycket intelligent påtänkt.

Att få bara vara tycker jag inte ska vara något man planerar, eller ens funderar över. För att man verkligen ska ha kommit in i ett harmoniskt mood måste det komma av sig självt. Man ska inte behöva tänka att man ju visst har rätt att bara ta det lugnt - de måste helt enkelt finnas där redan för att lugnet ska kunna lägga sig. Des existens är helt enkelt en rättighet, inte något man måste kämpa för. Att skriva in tusen och åter tusen saker att göra på sina lediga dagar är förödande för harmonin. Semester eller helg betyder ju helt enkelt vila - att bara få vara sig själv. Med sig själv.

Nu vill jag att varje dag ska få bjuda på stunder av bara vara. Men de måste komma av sig självt, utan att bli framtvingade. Och det, det är svårare än allting annat.

Dikten Dagar av Lars Björklund visar på det viktiga i att låta kraven segna ned likt vattendropparna. Att låta dem landa mjukt och låta dem vara orörda, ogjorda. I alla fall för ett tag. (Favorit i repris - har bloggat om detta tidigare, vilket någon kanske kommer ihåg.)

Dagar

Det måste finnas dagar
då ingenting händer
då kraven faller
och ingen räknar
vad du har gjort
eller inte gjort

Det måste
finnas dagar
då tankarna vingkläds
då det etablerade inte gäller
och ingen bryr sig om
vad du bejakar
eller förkastar

Det måste finnas dagar
då bara du är viktig
då relationerna vilar
och ingen frågar
vart du går
eller inte går

Sommarutflykt: Skansen

Efter en redan social halva av helgen med besök från S:s syster med make och visit hos S:s kusiner på Ingarö (båda sakerna dock väldigt trevliga!) fortsatte helgen i den sociala samvarons tecken. På lördagen stack vi in till stan för att spatsera runt de ståtliga båtarna i Tall Ship Races och på söndagen bar det av till Skansen med mor, moster och lillkusin (för övrigt min enda kusin) medan de andra sysslade med paintball dagen lång (stor tävling där S:s systers make var med i). Skansen har varit ett välbesökt ställe av mig som barn, då skolan ofta anordnade resor dit, men på senare år har jag inte varit lika flitig. Vädret bjöd denna dag på märligt väder med ömsom spöregn, ömsom solgass. Men jag måste säga, trots att jag inte är barn längre så uppskattas denna plats - om än kanske ännu mer än förut. Mysigt - är rätt ord att beskriva Skansen. Jag vet inte om jag eller sjuåringen uppskattade de söta djuren mest - vi var kanske lika förtjusta. Efter en vandring med beskådning av allehanda kreatur kom vi till björnriket som blev besökets höjdpunkt. Björnarna gjorde allt annat än lata sig då de sprang, skuttade och lekte inför glad publik. Den ena lekte med ett bildäck tills han vart alldeles svettig och blev tvungen att torka sig i pannan med ramen.


Efter att sedan ha sett Solliden där Allsången utspelar sig och lyssnat till Bellman-melodier (det var tydligen Bellman-dagen i går) stötte vi på et gäng personer med minst sagt annorlunda klädsel. Dessa hade tidigare spatserat runt Skansen med tidstypiska kläder från 1800-talet (eller tidigare, ej säker) med satt nu mitt på gräsmattan och intog dagens lunch inför en skara turister (bla jag).

Väl vid Akvariet efter att ha spanat på de söta lemurerna och guldaporna konstaterade jag till min stora besvikelse att koalorna (som jag har velat se i två år) har flyttat till USA. I stället hade "Piff och Puff" flyttat in. Så jag fick nöja mig med att krama en mjukiskoala - inte riktigt vad jag hade tänkt, men ändå. Summan av kardemumman så kan jag konstatera att denna utflykt var till nöje för liten som stor. Och sötast av dem alla var angorakaninerna!