Bara vara

Att bara vara har varit min livsfilosofi i några år nu. Att få njuta av att vara för mig själv eller att helt enkelt inte ha en massa för mig. Inte ens planera något jag ska, vill eller måste göra göra göra. I alla fall så försöker jag att vara en bara vara-människa, utan att jag för den skull lyckas alla gånger. Jag är ju vanligen en list-människa som skriver långa raddor av grejer som bara måste göras: städa garderoben, sätta in kort, bränna ned foton, arkivera kursmaterial, rensa skåp och lådor et cetera et cetera et cetera.

Men efter att ha insett att det aldrig kommer något slut på saker-som-man-egentligen-borde-ta-sig-för så vill jag bara slänga dem alla. Listorna alltså - de borde brännas. Jag är nog lite dubbel när det gäller listor. Å ena sidan tycker jag att det är hemskt praktiska, för då vet man ju vad man kan göra om man har tid över. Å andra sidan så om jag inte skriver upp saker jag måste göra på listan, så glömmer jag ju bort dem och slipper således göra dem tills jag kommer på det igen. Mycket intelligent påtänkt.

Att få bara vara tycker jag inte ska vara något man planerar, eller ens funderar över. För att man verkligen ska ha kommit in i ett harmoniskt mood måste det komma av sig självt. Man ska inte behöva tänka att man ju visst har rätt att bara ta det lugnt - de måste helt enkelt finnas där redan för att lugnet ska kunna lägga sig. Des existens är helt enkelt en rättighet, inte något man måste kämpa för. Att skriva in tusen och åter tusen saker att göra på sina lediga dagar är förödande för harmonin. Semester eller helg betyder ju helt enkelt vila - att bara få vara sig själv. Med sig själv.

Nu vill jag att varje dag ska få bjuda på stunder av bara vara. Men de måste komma av sig självt, utan att bli framtvingade. Och det, det är svårare än allting annat.

Dikten Dagar av Lars Björklund visar på det viktiga i att låta kraven segna ned likt vattendropparna. Att låta dem landa mjukt och låta dem vara orörda, ogjorda. I alla fall för ett tag. (Favorit i repris - har bloggat om detta tidigare, vilket någon kanske kommer ihåg.)

Dagar

Det måste finnas dagar
då ingenting händer
då kraven faller
och ingen räknar
vad du har gjort
eller inte gjort

Det måste
finnas dagar
då tankarna vingkläds
då det etablerade inte gäller
och ingen bryr sig om
vad du bejakar
eller förkastar

Det måste finnas dagar
då bara du är viktig
då relationerna vilar
och ingen frågar
vart du går
eller inte går