måndag, mars 29, 2010

Agent Coopers visdomsord

"Att unna sig" har blivit något av en slogan för dagens kommersiella och genomgående materialistiska samhälle. Detta unnande basuneras ut av marknaden för att ge oss stackars köpslavar en ännu starkare lust att handla det-där-som-man-egentligen-inte-behöver; det basuneras ut av det allsmäktiga sk media som vill att vi ska upptäcka att vi vill ha allt fler saker som vi inte visste att vi saknade.

Det är också ord som används av oss själva för att minska det dåliga samvetet när sedlarna tycks fladdra allt snabbare ut ur plånboken. Som en slags trösterik tanke att ta till då man är ledsen, arg eller deppig; då man är uppmuntrad, glad eller förväntansfull. Vid samtliga dessa känslotillstånd, och fler därtill, passar orden "jag måste unna mig något" in med sitt kraftfulla, förbarmande tilltal.

Samtidigt kan jag inte komma ifrån att unnandet har en positiv sida. Bortsett från den materialistiska tanken i begreppet finns en läkande tanke att ta hand om sig själv och ge sig själv uppmuntran på ett sätt som inte har att göra med känslor eller som kan skapa dåligt samvete. Snarare handlar det om en slags livshållning att ta tillvara på dagen och stunden, ja, carpe diem och mindfullness i sin allra renaste form om man så vill.

Jag tar för vana att snappa upp kloka ord från många sammanhang och gärna där man kanske allra minst anar det. Till den senare skaran räknas nog orden från den kaffe- och pajälskande FBI-agenten Dale Cooper i tv-serien Twin Peaks som på alla sätt klargör tanken kring unnande. Vid ett besök på det lokala kaféet i Twin Peaks proklamerar han inför den lika lokala sheriffen att man varje dag måste unna sig något, ge sig själv en liten present (i hans fall - a cup of damn good coffee). Hans glädjestund på dagen var när den rykande heta koppen med kaffe ställdes mitt framför hans näsa, och han andades in kaffeångorna på ett närmast religiöst sätt.

Som av en händelse fann jag Coopers originalcitat på sajten unnasig.se som för övrigt tar detta med att unna sig på allra största allvar. Cooper har minst sagt fattat innebörden i ordet:
”Harry, I’m going to let you in on a little secret. Every day, once a day, give yourself a present. Don’t plan it, don’t wait for it, just let it happen. Could be a new shirt at the men’s store, a catnap in your office chair, or two cups of good, hot, black coffee. Like this.”
Själv har jag skapat min alldeles egna stund av unning på förmiddagen med en stor kopp egentillverkad kaffe latte med extremt fluffigt, sockrat, kanelindränkt mjölkskum. Då finns inte världen utanför, inte oro och bekymmer eller tankar på jobbsökande, sorg eller 30-årskris. Då finns bara jag och min latte.

7 kommentarer:

Sara G sa...

Skön läsning, du är bra på att skriva!! Så trettioårskrisen är i antågande? Ja, det är väl lika bra att ta itu med den, annars blir det väl bara än värre vid 40. Det sägs ju att det handlar om utveckling, att det krävs en kris för att komma vidare... Men vad vet jag. Skulle vara skoj att ses snart igen. Träffade förresten Becka (som vi firade nyår med i Benidorm) på Fias 30-årspartaj.

klas sa...

Kul att du plockar upp good old Coop! Jag halkade in här via din facebook och kan inte tänka mig annat än att det blir fler besök. Välskrivet och intressant. Keep up the good work, sister!

Alexandra Sture sa...

Tack för finfin läsning! Livsnjutning o gratis-unningar är verkligen som balsam för själen. Mer sånt! kram

Ugglorna sa...

kul att du är igång

Moa sa...

Så kul att du börjat blogga igen!!

Jag håller med dig om att det är bra att unna sig små trevliga saker i vardagen. Det gäller att hitta bra tillfällen att njuta mitt i jobbstress och trötthet. Min nya grej är att Martin skjutsar mig till jobbet på morgonen och sen så promenerar jag de 30-35 minuterna hem och då lyssnar jag nästan alltid på Spanarna som jag laddat in i telefonen. Det är vardagslyx, särskilt idag när solen sken hur mycket som helst! :)

Kramar!

Nea sa...

Tack alla snälla vänner för era kommentarer! Det känns roligt att skriva igen, och jag har hela huvudet fullt av idéer. Kram på er! Linnéa

mormor sa...

Roligt att du är igång med ditt bloggande. Fortsätt att dela med dig av din tankar och undringar. Ditt sätt att skriva är så målande och välformulerat. Jag njuter varje gång jag läser din blogg - det värmer mitt modershjärta! Kramar.........