När jag under ett studieår bodde i Tumba önskade jag mig innerligt att bo närmare stan. En natt drömde jag om att jag gick ut från studentkorridoren, åkte hissen ned i köpcentret, stegade mot pendeltågen men vek av vid bussterminalen där en buss stod och väntade. Fem minuter senare var jag framme vid Fridhemsplan. Tada, över en natt hade Tumba blivit en del av Kungsholmen. Ingen kunde vara mer besviken än jag då jag vaknade på morgonen.
Häromdagen var jag med om något liknande fast mindre raffinerat. Men denna gången drömde jag inte.
Efter flytten ut på landet har jag genuint uppskattat det lantliga läget med golfbanorna bokstavligt talat runt knuten, Mälarens vågor några minuters promenad från huset, skogen inpå trädgården, hästhagarna, herrgården, naturreservatet, Kungsberget.. för att inte tala om det zoologiska utbudet direkt utanför fönstret i form av rådjur, älg, räv, hundar, hästar, katter, vildsvin, lodjur (ja grannen sa att hon såg en), grävling, orm (mindre kul), fasan, paddor, utter (mindre troligt. Samma granne som såg...). Ja, allt det jag inte hade närhet till i stan.
Men i veckan hittade jag världens vackraste cykel- och gångväg in till stan och till råga på allt genom världens vackraste skog som också råkar vara naturreservat. Lyckan är gjord. Så jag traskade genom stugområdet, över ängarna, in i den mossbelagda mystiska sk sagoskogen, förbi lyxvillorna med egen tennisplan, förbi Mälarbadet med bryggan och volleybollplanerna, mellan hästhagarna, nedanför Ragnhildsborgs skidbacke, förbi fornborgen Telge hus och mot stigen invid vattenbrynet. Ah, Astra och kyrktornet siktas bort i horisonten och bara några kilometer kvar.
"Närheten" till stan var en uppenbarelse om än inte lika stor som skönheten i naturen jag på kuppen fick upptäcka. Lantlivet är en gudagåva men stan har också sin tjusning.
Stan vs landet. Vägvisare för vilsna vid Mälarbadet.
I väntan på mjölkpigan. Utsmyckning i Ragnhildsborg.
Staden närmare än vad man tror. Vägvisare vid gränsen Viksberg/Talbyskogens naturreservat.
1 kommentar:
Ja, det verkar mycket mysigt att bo på landet... Fast jag är samtidigt väldigt förtjust i att ha nära till allt. Livet i en lagom stor stad är perfekt för mig tänker jag, när vi köper hus kan vi ha en egen trädgård och lite avskildhet samtidigt som det finns folk i närheten och nära till stan :)
Skicka en kommentar