Färgsprakande lycka i grå vardag

Efter skolan i går vandrade jag runt i stan för att uträtta en del ärenden. Det märkliga med stan är att hur mycket fordon det än tycks finnas till förfogande, för att kunna förflytta sig från punkt A till punkt B, får man ändå gå vad som verkar vara en maratonsträcka. Gå, gå, gå, gå...fötterna ömmar alltid efter en eftermiddag i stan - bara att ta sig från city till centralen innebär en hektiskt slalomövning för att parera tusentals människor.

I alla fall. Efter en mycket kort visit på Drottninggatan vandrar jag tvärgatan ned för att slippa den värsta folkskocken. Vid ett par gigantiska glasdörrar stannar jag upp med stora ögon riktade mot interiören. Så in från det grå höstrusket kliver jag i vad som ser ut som en förtrollad värld - vad skådar inte ögat om en stor smällkaramell till butik! På längden och på tvären fullkomligt överröses jag av kläder i alla dess tänkbara kulörer och utföranden. Ur högtalarna strömmar 50-talsmusik och butiksbiträdena liknar mer Betty Boop än något annat. Totalt fabulöst! Jag vandrar runt som Alice i Underlandet och tittar på mängden av människor som glatt provar illrosa cardigans, gula volangklänningar och leopardpälskragar. Det sprakar av kläder, skor och väskor till bristningsgränsen från golv till tak.

Den stora affären är får jag reda på en kopia av den kända coola secondhand-affären Beyond Retro i Londons Soho. Här handlar kändisar och tidningar som vill ha något verkligt annorlunda. Coolhetsfaktorn är högre än priserna (typ 200 för en stickad tröja är ju överkomligt).

Efter en stunds frenetiskt ögonshoppande stiger jag med bländade ögon ut ur affären med en uns mer glädje än innan. Ute i den mörka oktobereftermiddagen är allt sig likt. Besök i detta lyckopiller till affär ska bli min nya syssla när mörkertristessen tränger sig allt för nära...