Gårdagens äventyr fortsatte till hemlig destination då S (enligt önskan från mig) hade förberett något hemligt för att fira att vi båda avslutat veckorna på sommarjobben. Då jag är en person som lätt blir väldigt nyfiken på okända och hemliga saker försökte jag hela dagen gissa vart vi skulle och be S ge mig ledtrådar, såsom "vad ska jag ha för kläder på mig", "ska vi åka långt", "bör jag äta innan", etc. Alltså kan man tänka att jag är en rätt tacksam person att ordna överraskning för för, ty, det faktum att det är just en överraskning är viktigare än vad det sen i slutändan faktiskt är för någonting. Då jag fått reda på att vi skulle ta oss ned på stan försökte jag gissa på en massa olika saker: hm, middag, teater, shoppa? I mina funderingar hade jag totalt glömt bort att Södertälje faktiskt huserar en biograf inklämd under biblioteket i underjorden. Våra steg ledde oss nämligen dit så småningom. Biljetterna visade Harry Potter och Fenixorden! Tjoho, mina fötter lättade en aning av förtjusning. Håller just nu på med fjärde boken, så att hinna läsa ut både fyran och femman innan femte filmen ses tror jag är omöjligt. Resten av publiken bestod av 14-åringar (förutom ett gäng medelålderns på andra raden) och så vi. Bänkade för ännu ett äventyr.Filmen var fantastiskt! Jag måste säga att filmerna bara blir bättre och bätttre. Denna är mer allvarlig, mörkare och mer "vuxen". Kan tänka mig att det är för att läsarna växer med filmerna och böckerna. De är inte barn längre. Harry har blivit äldre och så också hans vänner. Denna gång är filmen stundtals faktiskt lite läskig, vilket är skoj. Voldemort ser fruktansvärd ut och ger nästan kalla kårar. Långa, mörka filmer om trollkarlar är hits! Dolores Umbridges karaktär är så enerverande som man kunde tänka sig att Rowling ville att hon skulle vara. Den lilla tanten trippar runt i sina rosa dräkter och utstrålar hemskhet och tyranni. En rolig iakttagelse är mängden av kattallrikar som finns på väggen i hennes arbetsrum, där katterna går in och ut ur bild, jamar och har sig.
Att gå på bio var en perfekt och lagom överraskning för trötta lilla mej. Hade inte orkat med något partajande efter en veckans slitsamt arbete. Ålder börjat ta ut sin rätt nu (:o)) och fredagskvällar bjuder sällan på någon pigghet.
4 kommentarer:
Så kul att du också gripits av HP-febern! :) Femte filmen är jättebra, fast eftersom jag har läst boken så många gånger så har jag ändå lite svårt att förlika mig med att allt går så himla snabbt i filmen - alla händelser bara radas upp... chop, chop, chop, utan alla de små fina intoningarna och uttoningarna och uppbyggnaden som är i boken. Jag vet att det är omöjligt att göra en normallång film av den boken, men i mitt huvud så skulle massor mer vara med. Fast visst är den fantastisk, det tycker jag med samtidigt som jag känner ovanstående. Och Dolores Umbridge porträtteras precis lika ondskefull som hon är i böckerna, även om det där kommer fram ännu mer. En underbar scen som de hade lagt till var när Filch satt utanför the room of requirement och åt en smörgås med termosen på bordet bredvid, det var en fullträff.
Ps. Trevligt med överraskningskvällar förresten, såna borde det finnas fler av. :)
Kan verkligen tänka mig att de missat många detaljer från boken. Jag märker det nu när jag läser fjärde boken att det är hur mycket som helst som inte var med i filmen. Men de är väl tvugna att skala av så mycket som bara är möjligt för att filmen ska kunna göras. Håller med om att Rowling har en mycket fin berättarteknik och att hon har sinne för detaljer, förresten.
Den extrascen med Filch du skrev om är verkligen superbra, håller med!
Ja, överraskningar är något alldeles extra!
Skicka en kommentar