En oerhört positiv sak är dock att man får chansen att se landet på ett annat sätt än tidigare. Tågresorna har blivit något mer frekventa nu när väninnorna flyttat till olika delar av Sverige. Tidigare var tågresor en väldigt stor grej för mig. Jag packade i tid. Hade matsäck med mig. Laddade väskan med böcker och tidningar. Planerade noggrant färden. Nu är 5 timmar ned till Skåne inget större än att ta pendeln till Sthlm. Okej, kanske inte riktigt, men ibland känns det löjligt nära ändå. Ett par timmar senare så är man nere (eller uppe) i väninnans egen värld. En massa mil hemifrån mig själv.
Särskilt två stora städer i detta land har blivit välbesökt av mig under de senaste åren. En av dem är Lund, som jag nu känner rätt bra. Och staden växer för varje gång jag ser den. Inte till storleken kanske, nej, den växer hos mig själv och mitt tycke. Varje gång upptäcker jag fler och fler vackra ting som gör att den får större och större potential. Den är levande och sprudlande med alla studenter som invaderar staden under terminerna, den är lagom stor med en mysig stadskärna, den har flera gamla gemytliga hus, den har glada trevliga människor, den har massor med caféer, den har kullerstensgator, den har närhet till Malmö och Köpenhamn, den har en lite bohemisk känsla (i positiv bemärkelse). Men framför allt - den har bästa väninnan som invånare.
(För fler bilder se denna länk)
2 kommentarer:
As-cool bil.
Lund är faktiskt inte helt fel..
Skicka en kommentar