Eld och akrobatik i kyrkan? Hur vanligt är det? Inte så värst. Men i går fick jag se både det ena och det andra i S:ta Ragnhilds stora stenkyrka mitt i Södertälje centrum. Då framförde tidigare SM-medaljören i rytmiskt sportgymnastik Camilla Öberg dans till ackompanjemang av briljant dramatisk orgelmusik á la Bach. Dansösen svävade fram med bara fötter på det kalla stengolvet och tog hjälp av såväl eld, röda band, röd boll och rök för att förmedla sitt dansbudskap. Publiken (bestående av pensionärer samt mamma och jag) häpnade nog en aning då eldslukartalangerna visades upp i den mörka kyrkan. Effektfullt och mycket, mycket annorlunda uppvisning. Mäktigt tillsammans med orgelmusiken.
Det som förvånade mig var antalet tomma kyrkbänkar. Som alltid vid denna typ av tillställningar känns det som att publikantalet sviker. Södertälje, som förvisso inte är känd för att vara någon vidare kulturell stad, borde med sina 80 000 invånare kunna skaka fram mer än en handfull entusiastiska kvällskonsertbesökare. Tomma kyrkbänkar, och tomma bänkar överlag, har något sorgligt över sig. Så mycket som många missar - det kunde fått ta del av det jag just har sett. Sorgligt även för de som uppträder att inte få ha större publik. Men man får resonera som så, att de som var där åtminstone fick behållning av denna fina kväll. Jag var en av dem i alla fall. Och mamma (men hon var nog lite chockad).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Åh, det lät mycket kulturellt och mycket vackert! Jag håller med dig om de tomma bänkarna, jag mår lite dåligt över det på håll till och med - det känns så synd om de som uppträder liksom. Fast som du säger, ni var ju där i alla fall.
Skicka en kommentar